Poesi

Trots att världen ser ut som den gör idag, mynnar hela diktsamlingen ut i ett slags hopp och optimism. Konkretion, tydlighet och enkelhet är Gustavssons signa som poet.

Kulturmagasinet Opulens


Peters böcker

De tio årstiderna : En diktsamling

Väderlekens växlingar utgör versmåttet för lyrikverket De tio årstiderna (2019). Livets återkomst, blomning, vissnande och nedfrysning utgör ramen för en lågmäld poetisk vandring genom längtan, inställda uppror och den svåra konsten att leva tillsammans. Genom de trettio dikterna löper en reflektion om existensens förutsättningar i människans tidsålder – antropocen.




Solen smeker mitt sommarskinn
till morgonkaffe på stilla stugaltan
medan världen rasar samman
i min smartphone.

Det sista andetaget : En diktsamling

Förlusten av fadern till coronaviruset får Peter Gustavsson att utforska sina inre landskap. Läsaren får följa med under avskedets stund, men också i gestaltningar av de norrländska rötterna och den pandemi som håller en värld i fasa. I Det sista andetaget (2020) kan läsaren känna igen poetens naturlyrik och samtidspoesi, men också ett nytt tilltal i dialogen med den bortgångne fadern.


Du föddes i vitsippans tid
du dog i vitsippans tid
våren då viruset kom.
Du ska få vila bland vitsipporna
efter din stund på jorden.

Det sista andetaget : En diktsamling

Hoppet om en ändlös karneval efter pesten förbyttes till dyrtider och krig. Samtidigt som skogarna brinner och vattnen svämmar över. Det är inte konstigt att man längtar bort, och tillbaka. Till den allra första kärleken och till det efterföljande tvivlet. Till en brinnande buske och en brinnande själ. “Solrosor i Donbass” handlar om hoppet mitt i permakrisen. Om fäbodar, kattungar och ögon som etsar sig fast, i en tid då språket är förgiftat och det kan vara svårt att andas.